Har inte mycket mer att säga än – wow vilken höst!

Vi paddlade fram till 11 oktober då kajakerna sedan fick gå i vintervila, däremot så har vi fortsatt med MTB och vandring, samt projekt och kurser som vi kommer berätta mer om längre fram.

Här är lite bilder från hösten så här långt – och i skrivande stund är det fortfarande fullt av gyllene löv på träden i skogen!

Vilken sommar det blev där – oj. Först nu man börjar landa igen. 
Vi har haft en riktigt hektisk säsong med en massa, massa guidningar – det har varit huuur kuuuul som helst!

En del dagar blåste bort, men ni var så många som var flexibla och bokade om till andra dagar istället. MTBn var populär fram till mitten av juli, därefter verkade alla vilja hänga vid vattnet istället, det var först i slutet av augusti som MTB-guidningarna tog fart igen. 

Nu är det höst och vinterns program börjar ta form på vår sajt. det kommer dyka upp fler aktiviteter och events här den närmaste tiden. Ska bli superkul. Men mer om det i nästa inlägg – först nu en tillbakablick på sommaren som gick…

 

Då och då möter jag upp andra guidekollegor runt om i Sverige, guider som alla jobbar med naturturism på något sätt. För nätverkande, erfarenhetsutbyte och för att naturguider är så sköna människor såklart! 🙂

Oftast är det just dessa två jag hänger mest med – Thomas från Do The North och Marcus från Wild Sweden. Planen är alltid att ha kul och hitta på grejer, men självklart faller vi in i jobbsnack en hel del också. Denna gång blev det helt klart mycket Corona-talk.

Vi började med MTB på Omberg första dagen och fortsatte nästa morgon till Tiveden för lite vandring, utekäk och utenatt. Utehäng helt enkelt. Jag gillar verkligen att umgås på det här sättet – rätt kravlöst, utomhus, bara ta det lite som det kommer. Inte nog med att man får tid att prata om en massa grejer, man får ha kul och skapa lite minnen samtidigt – utehäng är ju bland det bästa som finns.

Det vi jobbar med handlar ju i mycket också om att skapa dessa plattformar för utehäng för andra människor. WW tillhandahåller friluftsutrustning, aktiviteter, inspiration och samarbetar och tipsar om ställen att sova över på.

Den senaste produkten vi tog fram var “After Work på berget” – för kompisar eller kollegor som vill skärma omvärlden en stund, bara ha kul, njuta naturen, snacka massor om allt mellan himmel och jord och samla minnen. Lite som vi gjorde här…

Hälsningar från Omberg & Tiveden /Linda

(English below)

Kommer vår verksamhet att påverkas av Coronakrisen?

Det tror vi inte. Det är så klart svårt att säga än, men i nuläget ser det ur som att våra aktiviteter kommer fungera även genom Coronakrisen och här är anledningarna till det:

-Vi jobbar uteslutande med små grupper och privata sällskap. Hos oss kan det vara bara ert lilla sällskap och inga andra.

-Vi är verksamma utomhus – vilket vi är glada för idag då smittan inte sprids lika lätt ute i friska luften. Våra aktiviteter kräver inte heller någon som helst närkontakt med andra personer, vi kan utan problem hålla det avstånd på två meter som rekommenderas.

-Här kan man hyra utrustning för att spendera dagen, helgen eller veckan på egen hand i naturen. Vi hyr ut kajaker, mountainbikes och friluftsutrustning.

-De hotell och boenden vi samarbetar med är alla små, exempelvis vid konferens kan ert sällskap bli ensamma på hela anläggningen – gäller ex Ombergs Turisthotell eller hyr hela huset som STF Stocklycke och STF Tåkern vandrarhem erbjuder. Dahlströmska gården i Vadstena är också ett mycket bra exempel på mindre boendeanläggning. Privatpersoner som bor här kan också lätt dra sig undan från andra, det är små anläggningar med få övernattande gäster, framförallt vardagar. Mitt i veckan kan ni få ställena för er själva.

-Vi vet ännu inte vilka restriktioner som restaurangverksamhet kommer medföra, men vi erbjuder utomhusmatlagning för mindre grupper, tar ofta med picknickpaket ut på våra turer och kan ordna med catering. Vandrarhemmen har även kök där gäster som hyr hela huset även kan laga sin egen mat.

Om ni har några frågor kring Corona och våra aktiviteter så hör bara av er – tillsammans hjälps vi åt att skapa säkra, trygga och fortfarande underbara naturupplevelser tillsammans. Det är trots allt i naturen vi hör hemma och kan känna oss som tryggast.

För Woods & Water of Sweden innebär Coronautbrottet ingen som helst förändring i vårt dagliga arbete. Detta tack vare vårt hållbarhetstänk sedan några år tillbaka som till stor del bygger på småskalighet med få deltagare per aktivitet, en regional och nationell marknad och samarbete med andra småskaliga boendeanläggningar och lantbrukare.

How does the Corona virus affect our business?

Not much, and we are so thankful for that. Here are the reasons for that:

-We work mainly with really small groups or individuals. You and your family/friends/company can be our only guests.

-We work outdoors, always, all the time. The virus does not infect the same way outdoors as it does indoors, and we can easily keep the 2 meter distance recommended between participants in our groups.

-At WW you can rent outdoor equipment and spend time outdoors on your own. We have for rent: kayaks, mountainbikes and outdoor equipment such as outdoor kitchen, tents etc…

-The hotels we are working with are tiny, you can easily spend time alone here without getting too close to other people. At UrNatur you can have your own hut in the woods. If you arrive during weekdays off season you can probably have the place all for yourself.

-We still don’t know how this will affect restaurants, but we do outdoor cooking, and we have picnics during some of our tours. Some of the hostels also have kitchens where you can cook your own meals. And we offer catering.

If you have any worries or questions please let us know and we will help make your stay and your outdoor adventures with us as safe and amazing as possible.

Two weeks ago WW visited guide colleague Anna in Kurravaara north of Kiruna in the northern part of Sweden. Anna is not only a guide doing trips by ski and kayak – she is also an artist doing sculptures in snow and ice – this year she made one of the suites at the Icehotel. Here are some pictures from the trip! Hope to go back soon again! 

Med hotellet menas i detta fall Ombergs Turisthotell! Jag har många gånger varit där och ätit, både privat, med grupper eller som gäst. Ibland sitter jag också och jobbar från hotellet med min dator, eftersom att jag har så mycket att göra med de som driver hotellet.

Men sovit över hade jag aldrig gjort. Istället har jag lämnat grupperna efter middagen och sedan mött upp igen vid frukost nästa dag. Men nu – nu har jag också sovit över på hotellet! Och så skönt jag sov! 

Jag var där privat med några vänner. Jag hade just avslutat jobb på berget och mötte upp vännerna för en After Work på hotellet, följt av fredagsmys vid den öppna spisen och en fyrarätters supé. Det var inte många besökare på hotellet den här kvällen och natten, vilket nog var bra, för vi satt uppe och kacklade till rätt sent…
Sov så skönt och ville inte riktigt lämna sängen nästa morgon – men det fanns ju något som liksom lockade upp en – utsikten. Rummet hade e egen dörr ut på balkongen med utsikt över Vättern och slätten. Så fin soluppgång! En av mina vänner hade gått upp lite tidigare och redan hunnit med en morgonpromenad ner till Ellen Keys strand. Hon satt och läste tidningen vid öppna spisen när vi andra kom ner för frukost.

Efter en lång frukost gick vi en dryg timmes promenad på berget – innan jag fick lämna vännerna för att möta upp en annan grupp för vandring. Men vi var helt överens om att det här med hotellnatt på berget i januari var en hit och något vi gärna gör om snart igen!

//Linda, Woods & Water

Today we went kayaking with the Swedish outdoor magazine Utemagasinet – and what a beautiful day! It was so calm on the lake, and the light was so dramatic – liked the views from the caves a lot today! We’ll do more of this!

 

August felt like three days, haha…. The first two weeks we kept going on as usual with all our activities – I was away on other assignments, but Jonny, Maria, Lisa and Martin held the guided tours and made sure all our guests had a great time.

One week I guided the Womens Wilderness Adventure for Do The North in the Saint Anna archipelago on the east coast (see my last blog post).

We’ve had guided tours as usual, but not as many as during the peak season. So I also went to this guide meet up in Dalarna to hang out with other guides and talk about work and other stuff. I stayed in my car for a few days and rode some downhill at Gesunda Bike park.

A new project for this year, that started in August, is to start a new tourism education at a school in Linköping for teenagers aged 16-20 y/o. So much looking forward to this.
As usual I will also hold lectures at Vadstena Folkhögskola this winter, plus I’m also arranging my own inspiration-weekend for people who want to start their own outdoor-company. So much fun going on and so much happening now in September too!

Here’s some pictures from the past month – taken during our tours and the guide meet-up at Korså Forest Camp.

A month ago (sorry for super late blog, haha…) I, Linda, had the honor to guide during the Womens Wilderness Adventure kayaking tour for five days in the Saint Anna archipelago. Do The North, my friends on the east coast hosted the tour and made all the preparations. My co-pilot was the super cool woman from the north – Anna Öhlund. We had such a great time with these European women.

We had all kinds of weather, saw a lot of wildlife, ate a lot of wonderful food and snacks, all prepared and planned by Do The North. Loads of laughter!

Will for sure remember these girls and this trip for a long time!

De som läst en rubrik och sen tyckt till utan att tänka till fick mig att skriva detta inlägg. Behöver förklara det ena och det andra efter dagens mediarus. Vad är det jag pratar om? Jo, för ett par dagar sedan blev jag kontaktad av P4 som ville veta mer om min syn som turismföretagare på hemester – jag kunde såklart inte låta bli att hylla den utifrån det personliga och företagsmässiga ställningstagande jag tagit. Att jag älskar hemester och svemester personligen, samt att vi kom in på att jag som företagare även valt att inte marknadsföra mig eller samarbeta med agenter overseas av klimatskäl. Reportern blev nyfiken och ville veta mer, jag berättare min version under drygt 30 min – som blev ett drygt 2 minuter kort inslag i radion – och dessutom ett tema för dagen i P4 där även andra turismorgan fick tycka till om flyg och turism. Inslaget sändes nationellt i Ekot.

Inslaget blev uppmärksammat – fick en mängd lyssningar och kommentarer, Aftonbladet och flera andra tidningar ringde upp och ville veta mer om mitt synsätt. Sen haglade kommentarerna in, via sociala medier och mail, de flesta positiva, andra ett försök till att vara konstruktiva och sedan ett par god dag-yxskaft. Och det är väl av den anledningen jag känner att jag vill förtydliga vissa saker.

Här är svar på några av de vanligaste frågorna och kommentarerna som mitt uttalade lett till, samt mina svar på dessa:

”Flyget står för 2% av världens totala utsläpp så ingen idé att ens bry sig”
Svar: Faktiskt 5% om man räknar på de utsläpp som görs på hög höjd. Enligt Parisavtalet ska varje svensk ha en klimatbudget på max 2 ton koldioxid per år – medan en flygresa till Medelhavet och tillbaka släpper ut ca 1 ton per person. I snitt släpper svensken ut 10-11 ton per person och år. Hur ska vi ändra vårt levnadssätt för att hålla oss under 2 ton?  Jag själv tänker att om jag ska försöka bidra till att uppnå Parisavtalet så vill jag lägga min koldioxidbudget på: Mat, värme och vård i första hand – nöjesresor kommer i sista hand. Detsamma gäller min yrkesroll – jag har arbetat med turism i över 20 år, detta är mitt sätt att dra mitt strå till stacken – att göra vad jag kan för att minska utsläppen både privat och i arbetet. Hur skulle du själv gjort? Fortsatt i blindo eller försökt göra det du kan?

”En kioskvältare för mitt eget företag – ett PR-trick”
Haha, I wish! Om du får en fråga av media och svarar på den – är det ett PR-trick? Nej. Jag har aldrig skyltat med detta ställningstagande jag tog för snart ett år sedan, jag har aldrig sagt det högt, aldrig skrivit om det i sociala medier, aldrig skickat en pressrelease om det. Det är bara något jag valt att göra, i det tysta, endast mina närmaste branschkollegor kände till det, och de som blivit nekade såklart. Det kom upp till ytan nu av en slump då en reporter frågade mig vad jag personligen tyckte om att fler valde att hemestra istället för att resa utomlands. Och nej – ingen kioskvältare – om jag förlorat 500 affärer har jag vunnit 1 – ungefär så ser fördelningen ut.

”Du bör inte uttala dig för det ger andra skuldkänslor”
Vänta lite… ska jag vara tyst och följa strömmen, för annars kan andra människor bli stötta? Wake up – vi lever i Sverige 2019. Skuldkänslor är bra, det är många gånger en del av en process i att bli en bättre människa. Det är mina egna skuldkänslor som fått mig att göra de val jag gjort idag, och jag tänkte inte dölja dem ifall att fler personer skulle råka bli ”drabbade” av detsamma.


”Om man vill gå i konkurs så visst!”
Lätt – alla dagar om att jag väljer en konkurs av mitt företag till fördel att mina barnbarn får en lika fin uppväxt i Sveriges natur som jag själv fick. Så jävla lätt – alla dagar! Men jag har redan en så bra grund av svenska turister som är min huvudsakliga målgrupp, att jag inte ser det som ett problem att jag inte kommer få många overseasbesök.

”Så resor hon själv med flyg, he, he, he….”
När reste jag senast med flyg? När fattade jag beslutet att förändra mina egna resvanor och att begränsa mitt företags samverkan med overseas companies? Titta på det först – innan du uttalar dig. Folk tittar på mina Instainlägg som gjordes för 4,5 år sedan och anser inte att jag är trovärdig för att jag flög då, även om jag sedan dess totalt ändrat mitt synsätt på turism och flygande. Men jag är inte ute efter att vara trovärdig för människor som inte vill lyssna oavsett vad som sägs – jag gör detta för att jag vill kunna se mina barn och barnbarn i ögonen resten av livet.
Se gammalt blogginlägg om detta här!
Tvärtom tror jag att det kan vara mer trovärdigt att höra min resa från vagabond till idag – jag är inte född trädkramare utan var en helt vanlig global vagabond vars passion var resor, det jag levde för och levde av – men jag ändrade mig totalt över ett par månader och ändrade både min livsstil och mitt arbetssätt. Av vissa anses jag därmed inte vara värd att lyssna på. Medan andra föredrar att lyssna på de som ändrat åsikt eftersom nog dessa sitter inne på flera vinklar och oftast är mer objektiva.  


”Det är diskriminering”
Nej. Att stänga ute individer skulle jag säga är diskriminerande – men om man lyssnade eller läste ordentligt kunde man höra att jag inte utesluter någon på plats – allt detta handlar bara om vart jag väljer att marknadsföra mig samt vilka agenter jag väljer att jobba med. Jag har alltså valt att inte marknadsföra mig till ex Asien och USA, inte heller har jag inlett samarbeten med turismbolag och agenter från far away/overseas.

”Flyget är inte den värsta boven”,
Nej inte om man ska se till att flygen står för 5% av de totala utsläppen – men om du kollar upp din egen koldioxidbudget och ser att resor kanske står för 50% av dina totala utsläpp, och att du ska minska dina utsläpp från nånstans mellan 10-15 ton ner till ynka 2 ton – för att uppfylla Parisavtalet som Sverige tecknade tillsammans med typ hela världen – menar du då att du kan göra det utan att minska nöjesresandet? En sån kalkyl ser jag mer än gärna – för tro mig, jag VILL resa och jag VILL jobba med resor – jag ser bara inte att det är möjligt utifrån den utmaning vi står inför de närmsta åren.
Man hör mig säga att flyget är värsta boven i inslaget, men man får det inte i sitt sammanhang – om vi svenskar tittar på vart vi lägger våra koldioxidutsläpp så skulle de flesta nog se att det är inom transport och resor. Om en turismföretagare tittar på sina koldioxidutsläpp så är det många gånger resorna till och från upplevelsen som ger de största utsläppen – framförallt för oss naturturismföretagare. Jag har sett siffror på andra turismföretagare där 50-70% av deras koldioxidutsläpp orsakas av besökarens resor till och från destinationen – för så får man också räkna, även om många väljer att inte göra det med argumentet ”vi kan ändå inte påverka de som reser hit”. Just det har triggat igång mig – för vi kan visst påverka vilka som reser hit. Vi behöver inte utesluta någon, men vi kan välja vart vi marknadsför oss och vi kan välja vilka agenter vi väljer att arbeta med och vi kan jobba stenhårt tillsammans inom branschen för att få besökaren att stanna längre.

Om jag själv slutat flyga?
Nej, jag tror inte det. Det vill jag också vara tydlig med. Men jag har gått från att flyga 3ggr per år till att flyga 1 gång vart femte år, och att när jag gör det så stannar jag längre, främjar lokal ekonomi, lär mig mer om kulturen och språket, lär känna invånare och bidrar till destinationens utveckling – det som är kärnan i att resa – det som många idag glömt bort eller inte vågat göra – istället väljer man all-inclusive och kryssningsfartyg. Men att resa på riktigt, det vill jag inte att någon slutar med, dock i lagom dos.

Det spelar ingen roll vad vi i Sverige gör.
Det råder det delade meningar om. Men jag vet för egen del att jag vill göra vad jag kan. Jag är totalt obekväm med att blunda och skylla på andra – något som däremot verkar passa en stor del av befolkningen. Vilken typ är du själv, hur tänker du själv kring klimatfrågan? Att du vill bidra med att göra det du kan, eller fortsätter du som vanligt med argumentet att det är upp till andra att ändra sig?
Om jag ser att jag med mycket enkla medel kan halvera mina egna koldioxidutsläpp och ändå behålla en god livskvalitet, kan jag då inte få göra det utan att bli kritiserad? Varför tar så många mitt egna privata beslut så personligt – jag har ju aldrig uppmanat någon annan att ändra sitt levnadssätt – men det är många som nu uppmanat mig att ändra mitt eget och häva min flygbegränsning.


Jag vet en massa saker som är minst lika dåliga som flyget.
OK, bra för dig. Men då undrar jag vad du gör för att förändra – eller nöjer du dig med att påpeka?

Jag flög till och från Grekland – är jag välkommen till er?
Med den inställningen har jag svårt att se att vi skulle ha det kul ihop. Vi välkomnar alla, men kan även vara öppna med att det vi erbjuder nog inte möter era förväntningar eller önskemål, och att då är det bättre att ni söker det ni söker hos någon annan.  

Ska svenska kungafamiljen inte heller få komma med internationella gäster?
Seriöst? Kanske den roligaste kommentaren. Ska jag ens svara på detta? Nån av er som har ett bra svar på detta för själv är jag mållös.

Länkar
Här är några länkar till sidor som inspirerat mig till att fatta de beslut jag gjort:
https://www.aalto.fi/en/department-of-design/15-degree-lifestyles
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/240574/240574.pdf
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/turismens-koldioxidutslapp-ar-fyra-ganger-storre-an-tidigare-berakningar
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/parisavtalet/
https://www.naturskyddsforeningen.se/flygfaq
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Flygets-klimatpaverkan/
https://www.naturskyddsforeningen.se/flyginfo
https://martinhedberg.se/