Har inte mycket mer att säga än – wow vilken höst!
Vi paddlade fram till 11 oktober då kajakerna sedan fick gå i vintervila, däremot så har vi fortsatt med MTB och vandring, samt projekt och kurser som vi kommer berätta mer om längre fram.
Här är lite bilder från hösten så här långt – och i skrivande stund är det fortfarande fullt av gyllene löv på träden i skogen!
Vilken sommar det blev där – oj. Först nu man börjar landa igen.
Vi har haft en riktigt hektisk säsong med en massa, massa guidningar – det har varit huuur kuuuul som helst!
En del dagar blåste bort, men ni var så många som var flexibla och bokade om till andra dagar istället. MTBn var populär fram till mitten av juli, därefter verkade alla vilja hänga vid vattnet istället, det var först i slutet av augusti som MTB-guidningarna tog fart igen.
Nu är det höst och vinterns program börjar ta form på vår sajt. det kommer dyka upp fler aktiviteter och events här den närmaste tiden. Ska bli superkul. Men mer om det i nästa inlägg – först nu en tillbakablick på sommaren som gick…
Vilken vecka vi avslutar idag – så mycket MTB det blev. Första veckan i år som vi fått tacka nej till sällskap för att vi helt enkelt varit fullbokade.
Vi har haft nio guidade turer, de flesta på Omberg med även i Kolmården. Det har varit nybörjarturer samt privatguidningar med XC-inriktning och Enduro-inriktning. Vi har även haft ett par företagsbokningar och en svensexa. Och utöver allt detta en massa uthyrning också.
Nästa vecka börjar vi med kajakpaddling – så då blir det lite mer variation. Även om den här MTB-våren och försommaren har varit helt grym!
Villa Fridhem i Kolmården, är byggt som ett sommarslott för kungafamiljen i början av förra sekelskiftet. Idag är här hotell och restaurang med superbra läge för den som vill ut och cykla MTB eller njuta av Kolmårdskogarna på annat sätt. Efter en dag i skogen kopplar man av med relax och middag med utsikt över Bråviken.
Det var precis vad vi gjorde! WW-guiderna hade kick-off och drog till Villa Fridhem för lite cykling. Efter ett par timmar på stigarna blev det relax med bastu följt av en supergod middag. Så kul och mysigt på samma gång!
Efter frukosten nästa dag blev det rull igen ett par timmar innan vi åkte hemåt igen. Men snart är vi tillbaka igen! För från mitten av juni går det bra att boka guidade turer med oss även i Kolmården, men utgångspunkt från Villa Fridhem. Mer info kommer inom kort – men vill ni ha svar snabbt – kontakta oss gärna för mer info!
”Rädda STF” hörs från höger till vänster. ”Sedan 1885 har vi guidat till många resor och gjort det möjligt för människor att upptäcka Sverige.” skriver de, till och med gjort en film i svart-vitt med gamla bilder och sorgsen musik, som om att STF är på väg ner i graven för gott och framöver kommer vi svenskar inte längre kunna upptäcka vårt land. Det skär i hjärtat på mig, men inte på det sätt som var avsikten med filmen och texterna. Istället blir jag ledsen över att se hur STF centralt endast lyfter upp problematiken för just STF centralt, och helt förbiser alla de vandrarhem runt om i Sverige som drivs av familjer med exakt samma problem, om inte ännu större.
STF består av olika delar, tycker inte riktigt de varit tydliga med det här. Här finns ett 60-tal lokalavdelningar, en centralorganisation samt en massa vandrarhem som drivs av privata aktörer, som alla betalar en stor del av sin omsättning till STF för att få synas i deras kanaler, s.k. franchisetagare.
STF centralt – alltså huvudorganisationen är den juridiska och ekonomiska enhet som nu lyfter sina problem i media. De har hand om fjällstugor samt driver fjällstationerna och ett fåtal andra boendeanläggningar runt om i Sverige. Alla människorna som jobbar här, om de inte är ideella såklart, är anställda med allt vad det innebär, och sitter inte i skiten på samma sätt som de egenföretagare som driver vandrarhemmen gör i dagens läge.
Ja, det är jättesynd, ja, det är jättetråkigt, jag vill också ha kvar STF, jag vill också att de ska fortsätta med sin verksamhet i fjällen. Men det som stör mig så i hela det här är hur jag tycker de på ett sätt mörkar sina egna franchisetagares situationer i det här. För i det här ”upptäcka ditt land” och ” En viktig del av STF, och en förutsättning för att kunna upptäcka Sverige, är våra boenden runt om i landet.” är att centralorganisationen tycks ta på sig all cred för dessa boenden runt om i landet. Men vandrarhemmen drivs ju huvudsakligen av lokala företagare. Många gånger av familjer, där inkomsterna från vandrarhemmet är familjens enda inkomstkälla. Dessa franchisetagare får inget stöd från STF centralt i detta nu, tvärtom så är de än idag med och betalar till centralorganisationen för att få vara en del av dess nätverk. STF beklagar sig på sin webbplats för att de provisionsbaserade inkomsterna nu minskar för centralorganisationen, alltså deras inkomster från dessa företagare. Jo visst, men kunde väl varit på sin plats att även beklaga att just dessa företagare, STF partners, sitter i precis samma tuffa sits, om inte ännu värre. På STFs webbplats kan man läsa om alla fördelar man har av att ansluta sitt vandrarhem till STF, få av dem har ett värde idag, jag skulle nu hellre se en lista på vad STF gör för att stötta sina franchisetagare i den storm som nu råder.
Det hade varit mer rätt av STF att lyfta fram hela problemet – dvs föreningen har problem och behöver stöd på det sätt som man just nu efterfrågar – bidrag och presentkortsköp. Men också att franchisetagarna på vandrarhemmen, också är i akut behov av stöd och tips på hur man kan hjälpa dem på bästa sätt. Det bästa sättet är supporta lokala vandrarhem är att betala för en övernattning eller fler, en liten stödfika hjälper inte att rädda upp företag som sitter på fastigheter med höga kostnader för hyra och underhåll. Om du vill bli medlem för att stötta, bestäm då också vem du vill ge pengarna till – det är bara i de fall du är en ny medlem och tecknar medlemskapet på ett lokalt vandrarhem som just det vandrarhemmet får ta del av kakan, i annat fall går allt till centralorganisationen och dess verksamhet.
Så absolut – bli medlem, stötta centralorganisationen, men gör inte som STF själva och glöm bort franchisetagarna i det här. Att du ger dina bidrag i form av medlemskap, presentkortsköp eller swishbidrag till STF centralt kommer inte gynna vandrarhemmen runt om i landet i nuläget. Så om du vill att det ska fortsätta finnas STF-vandrarhem, inte bara på kalfjället, se då till att gynna dina lokala vandrarhem i dessa tider.
// Linda,
F.d. vandrarhemsvärd på STF-vandrarhem. Idag turismföretagare på Woods & Water och lokalpatriot med passion för hållbar turismutveckling.
Vet ni vad – under hösten gick jag och pratade om att 2020 skulle kunna vara året då jag inte lämnade Östergötland. Lite som i ett led av att verkligen visa vad jag står för – att man inte behöver åka långt för att uppleva en massa, och att man i alla fall under ett års tid kan få det man behöver i upplevelseväg på hemmaplan. Men nu blev det inte så, och anledningen till det är att jag har min familj bosatt i grannregionen och att jag hade lite arbetsresor inplanerade.
Sen kom Corona – och min ”Stanna i Östergötland hela 2020” blev nästan lite av en realitet för gemene man här i länet.
Men här kommer ändå min lista med de saker jag kommer göra i Östergötland under året. Notera att detta verkligen är MIN lista. En lista som denna ser ju olika ut för beroende på vem man frågar – så om du inte gillar min lista, gör din egen och dela den – så hjälps vi åt att lyfta utbudet i Östergötland i år!
Tagga gärna med #svemesteriöstergötland
(Av hållbarhetsskäl så väljer jag att inte lyfta fram avskilda platser i naturen utan infrastruktur för logistik och renhållning, gör gärna det du också.)
Mitt Östergötland:
1, Vardagsmysa på Ombergs Turisthotell.
Gjorde detta med vänner i januari och vill göra det ännu fler gånger. Att bo på hotellet när det är lågsäsong (eller vardag vår och höst) är som att få salongerna för sig själv, läsa tidningen i ro framför brasan, eller ta något drickbart på balkongen med Vätternutsikt innan en middag i restaurangen väntar…
www.ombergsturisthotell.se
2, Vräka i mig vacker vegankost från Open New Doors
Älskar gamla tågstationer, älskar grönsaker. Så självklart älskar jag också veganbistron Open New Doors inrymd i den charmiga forna tågstationen i Sya utanför Mjölby. Både massa god mat och bakverk – som äts på plats eller tas med i matlådor. Ett måste när man passerar Mjölbytrakten, och helt klart värt en omväg. Uppskattat även av köttätare! 🙂
www.opennewdoors.se
3, Paddla kajak och cykla MTB på Omberg med Woods & Water of Sweden
Detta ska jag göra säkert 100 gånger i år! Skojar inte!
För det är ju vad jag gör ‘for a living’ liksom. Guidade turer med MTB på Omberg, och kajakpaddlingar till Ombergs grottor, eller stränder. Samt vandringar och lite annat… Är jag inte nån annanstans i Östergötland så är jag ju här ?
www.woodsandwater.se
4, Fika hos Hanna och Lovisa på STF Stocklycke Vandrarhem & Café
Kommer jag göra säkert 50 ggr! Älskar miljön och den goda, lokalodlade maten och bakverken. Och så är det alltid mysigt att prata lite med tjejerna som jobbar här.
I helgen låg jag i gräset framför deras hus och liksom avundades dem som kommer hit och övernattar här, får nog se till att göra det igen även jag. Det är ju nåt visst med att äta frukosten vid bokskogen och sedan veta att man har hela dagen framför sig på Omberg och allt som finns att göra där.
www.stocklycke.se
5, Paddla kajak hos DoTheNorth i S:t Annas skärgård
Förra året var jag här tre gånger, och i år ska jag tillbaka igen. Visserligen då som kajakguide. Här bokar man liksom en helhet där kajak, all friluftsutrustning och mat ingår – och man är ute ett par dagar. En totalpaketerad upplevelse i skärgården helt enkelt. Allt håller hög kvalitet – både utrustningen och hur allt är organiserat.
www.dothenorth.com
6, Kura höstmys och ”jobba hemifrån” på Väderstad Centralkonditori
Lugna vardagar, särskilt på hösten, då är det lite färre gäster på konditoriet. Då brukar jag ta med mig datorn och sitta och jobba härifrån under några timmar. Får så mycket gjort här, och de får sälja så många koppar té och kardemummabullar till mig… Win-win. Ofta svänger vi också förbi här på spontanfika eller take-away
(Jag använder eget internet, köper nytt fika en gång i timmen och skulle heller aldrig sitta där när det är många andra gäster i behov av sittplatser.)
www.centralkonditori.se
7, En middag på Hörnet i Vadstena
Som jag längtar! Hängde mycket här förr, men har liksom inte hunnits med på sista tiden. Men jag längtar alltid till Hörnet. De blir ofta fullbokade så var ute i god tid. En riktigt fin och mysig kvarterskrog med god mat, en av de bästa i Östergötland enligt White Guide. Så glad att ha den på gångavstånd.
www.restauranghornet.se
8, Bostället Vedugnsbageri: Har inte varit här än, fast jag tänkt det så många gånger… Och för att alla tjatar om hur bra och mysigt det är. Så ja, 2020 blir året då jag får tummen ur och tar mig iväg hit till ladugården utanför Linköping och äter gott bröd på lokalt odlat surdegsmjöl!
www.bostallets.se
9, Fika och bo över på Borkhult lapphem: Ett mysigt ställe i skogen utanför Åtvidaberg, cool byggnad med både café och B&B, och här händer det en massa grejer, blir inte förvånad om systerparet som driver det plötsligt brister ut i sång! Så fint inrett, så där perfekt avskalat och enkelt. En pärla verkligen. Sätt er ner när ni kollar in deras webb, allt är så fint så man nästan trillar omkull.
www.borkhult.se
10, UrNatur. (punkt)
Alltså, ni som vet, ni vet. Man behöver bara säga så – UrNatur. Sen ser man saliga blickar i rummet. För er som inte vet vad jag menar när jag säger UrNatur – så googla, så sitter ni också snart med samma blick som alla andra. Det här är ett stycke paradis på jorden, man hyr in sig i en egen stuga/koja/trädtoppshus i vacker skog, lagar sin mat (odlad här på gården) i utomhusköket vid sjön och bara njuter och slappnar av. Kanske på sin höjd paddlar lite, tar en bastu eller går en promenad i skogen. Jag brukar bo över här någon gång om året. Ligger söder om Ödeshög.
www.urnatur.se
Dessutom ska jag:
11, Åka till Verklighetens Gård och deras mysiga handelsbod. Söder om Linköping. Här finns också ställplatser och snart även naturlogi för er som vill bo över. Och en massa djur på gården. Och ett coolt halmhus! www.verklighetensgard.se
12, Prova-på-kajakpaddling i Medevi. Ja, jag är ju en av guiderna som lär ut detta, men kul ska det bli! www.woodsandwater.se
13, Gå en guidad tur med Åse på Wettersaga – älskar att höra hennes berättelser från Omberg, framförallt om Alvastra Kloster och Ellen Key. www.wettersaga.se
14, Åka skidor på Ombergsliden när snön kommer tillbaka… www.ombergsliden.se
15, Åka långfärdsskridskor på fina östgötaisar
16, Äta på mysiga Ladugård 206 utanför Vadstena www.ladugard206.se Här händer det alltid nåt nytt!
17, Loppisshoppa – på Antikladan vid södra infarten till Vadstena
18, Glida Zipline i Ombergs bokskog – älskar’t. Jobbar ju här också…. www.ziplines.se
19, Borghamn Strand har fått nytt liv – här ska det fikas, badas, cyklas, paddlas, vandras och njutas i sommar! Bo över! Ligger vid Ombergs norra fot.
www.borgham.com
20, Äta pizza och dricka vin på Östergötlands enda vingård! Bo över kan man också göra om man nu inte har chaufför med sig…. www.sartshogavingard.se
Listan gjord av Linda Staaf, som driver Woods & Water of Sweden och Omberg Zipline i västra Östergötland.
Vill du också dela din lista?
– Nämn 5-20 saker som du gärna gör i Östergötland.
– Lägg gärna till en bild eller fler.
– Undvik att nämna avlägsna platser i naturen dit man av hållbarhetsskäl inte vill få för mycket besökare pga ex. parkerings-, slitage- eller renhållningsproblem.
– Tagga #svemesteriöstergötland och dela i dina sociala kanaler.
– Uppmana gärna andra att göra detsamma.
Då och då möter jag upp andra guidekollegor runt om i Sverige, guider som alla jobbar med naturturism på något sätt. För nätverkande, erfarenhetsutbyte och för att naturguider är så sköna människor såklart! 🙂
Oftast är det just dessa två jag hänger mest med – Thomas från Do The North och Marcus från Wild Sweden. Planen är alltid att ha kul och hitta på grejer, men självklart faller vi in i jobbsnack en hel del också. Denna gång blev det helt klart mycket Corona-talk.
Vi började med MTB på Omberg första dagen och fortsatte nästa morgon till Tiveden för lite vandring, utekäk och utenatt. Utehäng helt enkelt. Jag gillar verkligen att umgås på det här sättet – rätt kravlöst, utomhus, bara ta det lite som det kommer. Inte nog med att man får tid att prata om en massa grejer, man får ha kul och skapa lite minnen samtidigt – utehäng är ju bland det bästa som finns.
Det vi jobbar med handlar ju i mycket också om att skapa dessa plattformar för utehäng för andra människor. WW tillhandahåller friluftsutrustning, aktiviteter, inspiration och samarbetar och tipsar om ställen att sova över på.
Den senaste produkten vi tog fram var “After Work på berget” – för kompisar eller kollegor som vill skärma omvärlden en stund, bara ha kul, njuta naturen, snacka massor om allt mellan himmel och jord och samla minnen. Lite som vi gjorde här…
Hälsningar från Omberg & Tiveden /Linda
(English below)
Kommer vår verksamhet att påverkas av Coronakrisen?
Det tror vi inte. Det är så klart svårt att säga än, men i nuläget ser det ur som att våra aktiviteter kommer fungera även genom Coronakrisen och här är anledningarna till det:
-Vi jobbar uteslutande med små grupper och privata sällskap. Hos oss kan det vara bara ert lilla sällskap och inga andra.
-Vi är verksamma utomhus – vilket vi är glada för idag då smittan inte sprids lika lätt ute i friska luften. Våra aktiviteter kräver inte heller någon som helst närkontakt med andra personer, vi kan utan problem hålla det avstånd på två meter som rekommenderas.
-Här kan man hyra utrustning för att spendera dagen, helgen eller veckan på egen hand i naturen. Vi hyr ut kajaker, mountainbikes och friluftsutrustning.
-De hotell och boenden vi samarbetar med är alla små, exempelvis vid konferens kan ert sällskap bli ensamma på hela anläggningen – gäller ex Ombergs Turisthotell eller hyr hela huset som STF Stocklycke och STF Tåkern vandrarhem erbjuder. Dahlströmska gården i Vadstena är också ett mycket bra exempel på mindre boendeanläggning. Privatpersoner som bor här kan också lätt dra sig undan från andra, det är små anläggningar med få övernattande gäster, framförallt vardagar. Mitt i veckan kan ni få ställena för er själva.
-Vi vet ännu inte vilka restriktioner som restaurangverksamhet kommer medföra, men vi erbjuder utomhusmatlagning för mindre grupper, tar ofta med picknickpaket ut på våra turer och kan ordna med catering. Vandrarhemmen har även kök där gäster som hyr hela huset även kan laga sin egen mat.
Om ni har några frågor kring Corona och våra aktiviteter så hör bara av er – tillsammans hjälps vi åt att skapa säkra, trygga och fortfarande underbara naturupplevelser tillsammans. Det är trots allt i naturen vi hör hemma och kan känna oss som tryggast.
För Woods & Water of Sweden innebär Coronautbrottet ingen som helst förändring i vårt dagliga arbete. Detta tack vare vårt hållbarhetstänk sedan några år tillbaka som till stor del bygger på småskalighet med få deltagare per aktivitet, en regional och nationell marknad och samarbete med andra småskaliga boendeanläggningar och lantbrukare.
How does the Corona virus affect our business?
Not much, and we are so thankful for that. Here are the reasons for that:
-We work mainly with really small groups or individuals. You and your family/friends/company can be our only guests.
-We work outdoors, always, all the time. The virus does not infect the same way outdoors as it does indoors, and we can easily keep the 2 meter distance recommended between participants in our groups.
-At WW you can rent outdoor equipment and spend time outdoors on your own. We have for rent: kayaks, mountainbikes and outdoor equipment such as outdoor kitchen, tents etc…
-The hotels we are working with are tiny, you can easily spend time alone here without getting too close to other people. At UrNatur you can have your own hut in the woods. If you arrive during weekdays off season you can probably have the place all for yourself.
-We still don’t know how this will affect restaurants, but we do outdoor cooking, and we have picnics during some of our tours. Some of the hostels also have kitchens where you can cook your own meals. And we offer catering.
If you have any worries or questions please let us know and we will help make your stay and your outdoor adventures with us as safe and amazing as possible.
Two weeks ago WW visited guide colleague Anna in Kurravaara north of Kiruna in the northern part of Sweden. Anna is not only a guide doing trips by ski and kayak – she is also an artist doing sculptures in snow and ice – this year she made one of the suites at the Icehotel. Here are some pictures from the trip! Hope to go back soon again!
Smultronställen, ska vi berätta om dem? Ja eller Nej?
Att dela med sig av det man själv gillar, att vilja få andra att må lika bra av det som får en själv att må bra – det är nog anledningen till att man väljer att dela med sig av sina guldkorn eller smultronställen. Glatt svarar vi på journalisternas frågor om våra smultronställen i hembygden, eller i vårt arbete i receptionen på ett hotell där vi tipsar besökaren om våra oupptäckta smultronställen i staden. Vi gör det av välvilja och i all välmening, det finns ju liksom inget ont bakom det. Men det finns konsekvenser, som många inte tänker på.
Innehåll:
– Om smultronställen
– Hur tänker du?
– Exempel
– Så här funkar jag
– Så här funkar ni – undersökning
– Du som reser som turist, friluftsutövare, influencer eller journalist
– Vad man kan göra om man jobbar i turistbranschen.
Om smultronställen
Jag skulle innan vi går vidare bara särskilja en typ av smultronställe från en annan. För en del människor kan ett smultronställe vara ett café, en loppis, eller en park i en stad. I de fallen finns en slags struktur kring smultronstället med logistik, renhållning, någon som styr över besöksströmmarna och kanske har det som levebröd. Men en annan typ av smultronställen är de om finns i naturen, avskilda från strömmen av människor. Där saknas många gånger en struktur som ovan. Det här är min typ av smultronställe, och när frågan ställdes i en undersökning på mitt Instagram så svarade 99% att även deras smultronställen är i naturen eller naturrelaterade, och att 94% av platserna ligger avskilda från den vanliga strömmen av människor. Så det är med utgångpunkt av smultronställen i naturen som den här texten handlar om.
Smultronställen är viktiga andhål för oss, viktiga för folkhälsa och livsglädje. Dessa platser blev våra smultronställen av en anledning, kanske för att det var lugnt och tyst där. Eller orört och vilt. En plats som fick oss att må bra. Vad som är ”smultronställe” eller ”orörd plats” är ju individuellt – tror det kan skilja mycket beroende på om man bor i storstaden eller på landet.
Hur tänker du?
Du har säkert också några smultronställen – vilka är det? Vad kännetecknar de? Är det en lugn plats, en avskild plats? Är det inslag av natur där?
-Vad skulle hända med dina smultronställen om du berättade om dem för dina närmaste vänner?
-Vad skulle hända om du berättade om dina smultronställen för lokalpressen?
-Om man skrev om dem i ett nationellt resemagasin?
-Om man skrev om dem i ex Lonely Planet?
-Skulle det fortfarande vara dina smultronställen om det var tiotals eller hundratals andra personer där samtidigt som du?
Jag gjorde en undersökning på mitt personliga Instagramkonto @lindastaaf och fick in strax under 150 svar, längre ner här kan du se sammanställningen på de svaren.
Exempel:
Sommaren 2018 fick man ringa in till lokalradion i Jönköping och berätta om sina smultronställen i hembygden. En person ringde in och berättade om sin favoritplats – en öde strand vid Vättern där man var alldeles ensam med vågornas skvalp. Från den dagen var ingen person ensam på den stranden.
2009 besöktes klippan Trolltunga i Norge av ca 500 personer årligen – i stort sett bara locals. 2016 var det 85 000 besökare och året därpå sa prognosen 170 000 besökare. Idag kan man få vänta 2h i kö för att gå ut på klippan. Och ta det där kortet. Jag tror att de locals som brukade gå dit går någon annanstans nu. Nedskräpningen har också ökat rejält, och den lilla kommunen har fått betydligt fler kostnader än intäkter på besökarna som vandrar hit helt kostnadsfritt. Jag har dock hört att man nu stöttar med pengar nationellt, då Trolltunga kommit att bli en turistmagnet för hela Norge.
Så här funkar jag:
Jag får ofta frågan om mina smultronställen, men sedan några år tillbaka har jag slutat berätta om dem. Mina smultronställen är alla lite avskilda, i naturen, där jag oftast får vara helt ensam. De här platserna skulle för mig förlora sin tjusning om det var fler än jag där. Så jag har slutat berätta om dem, och jag har fått hitta nya platser vartefter mina gamla blivit ”kända”. En annan anledning till att jag inte vill berätta om dem är att de här platserna är vackra, avskilda och orörda, och platser dit många besökare kommer tycks ha en förmåga att bli nedskräpade.
Jaså – har du läst nån artikel om mig där jag faktiskt uttalar mig om dem… och du tror att det var mina verkliga smultronställen – nope. Jag brukar nämna platser som redan är välbesökta och lättillgängliga för renhållning, inte mina faktiska guldkorn. Sorry, not sorry…
Men ofta när jag inte skrivit ut vart mina bilder jag delar tagits – så nog är det någon annan local där och kommenterar inlägget nåt i stil med ”Aha, jag ser att du är på XXX-stranden” eller liknande.
För en tid sedan gästade jag ett nationellt Instagramkonto en helg för att dela med mig av min hembygd. Inför detta så bad de mig beskriva i detalj vart bilderna var tagna – ”bakom vilken buske”, sa de till och med… Men nej. Jag tipsade om allmänna grejer och nämnde några redan bekanta platser.
Om jag tipsar om mina smultronställen kan ju någon annan komma och äta upp dem.
Så här funkar ni – Undersökning
Jag gjorde 2/2 2020 en undersökning på mitt personliga Instagramkonto @lindastaaf, där följarna fick svara på olika frågor, jag fick in nästan 150 svar, och här är en sammanställning av dem:
Är era smultronställen oftast i naturen eller naturrelaterade?: 99%: JA
Ligger smultronstället avskilt från strömmen av andra människor? : 94% JA
Är smultronstället relativt nära ditt hem (så du inte behöver vara borta en dag eller flera)?: 74% JA
Skulle din upplevelse vid smultronstället förändras om du fick dela den med många andra människor? : 84 % JA
Skulle du, om du fick frågan, berätta för lokalpressen vart dina smultronställen finns? 81% NEJ
Skulle du tipsa om dina smultronställen på Instagram? 62% Nej
Följdfrågor:
Beskriv ditt smultronställe med ord:
”Solvarma klippor vid Mälaren med lövskog i ryggen”
”Klippor och hav”
”Sol, lä, vatten och inga andra i närheten”
”Klippor/berg, strand, vatten, vindstilla, lågt till horisonten, inga mänskliga ljud, sol”
”Finns flera med ledordet är nog avskilt och naturskönt Ibland med havsluft och salta dopp, ibland en skogsstig…”
”Själsligt lugn, naturens ljud, känna, alla sinnen får ro”
”Lugn. Frid i själen som jag brukar säga, känslan av att ”vara ensam i världen”
Varför skulle du inte vilja dela med dig av dina smultronställen för lokal media?
”Hela charmen med mina smultronställen är att jag kan vara själv och njuta av naturen”
”Ett smultronställe måste förtjänas, dvs hitta det själv”
”Vill ha mitt ställe för mig själv (sagt med omtänksam ton utan att vara ego)”
”Har flera och vissa delar man med sig av och vissa håller jag för mig själv”
”Mina smultronställen bygger på att jag uppskattar att få vara ensam där”
”Delar dem gärna med nära och kära men i övrigt är det lyxigt att få ha sina hemliga tillhåll”
”Nej, vill inte riskera att det blir för mycket folk”
”Vissa skulle jag kunna, men inte alla”
”Det är för heligt”
”Nej, pga att allt för många inte har respekten att vara rädd om naturen tyvärr”
”För att jag inte vill att alla vallfärdar dit”
”Vissa plaster vill man ha för sig själv. Välbesökta platser blir lätt mycket skräp på tyvärr”
”Nej, för att idag kan man inte gå nånstans utan att folk skräpar ner längst stigar och förstör etc”
Varför skulle du gärna dela med dig av dina smultronställen i lokal media?
”För att fler skulle få uppleva det. Alla som skriver nej är själviska jävlar ”
”Ja, vill att fler ska upptäcka och njuta av vår gemensamma närmiljö”
38% skulle tipsa om sina smultronställen på Instagram, men endast 19% kan tänka sig att göra det i lokal media. Ni som delar med er på Insta men inte i media – vad är skillnaden?
”På Instagram ser inte hela Sverige, bara ens vänner”
”Har inte så många följare och närmast sörjande delar jag gärna med mig till”
”Likasinnade och miljömedvetna jämfört med vanliga Svenssons”
Summering:
Smultronställen är utan tvekan kopplade till naturen och nästan alla ligger avskilt från strömmen av människor. Nästan alla tycker att deras upplevelse av sitt smultronställe skulle försämras om de fick dela platsen med andra. Över 80% vill inte dela med sig av sina smultronställen mer än kanske bara till nära och kära.
Det ska tilläggas…. Jag hade dialog med några av de som deltog i undersökningen, och det uppkom vissa skillnader i tolkningen av vart gränsen går. Att dela med sig av ett smultronställe för mig är att peka ut ex en strand, klippa, dunge, vik etc – inte att nämna ett större område. (Ex Jag säger ofta att jag är på Omberg, men aldrig vart där jag är.) En annan tolkningsfråga är det där med att ”dela platsen med andra” – t.ex. tycker en del att det är OK att dela en plats med andra som typ kan nyttja den när man själv inte är där, men när man är där själv vill man vara i fred.
Du som reser som turist, friluftsutövare, influencer eller journalist:
Du är en besökare på en plats, i någons hem rent ut sagt. Människor bor och lever sina liv i den miljö du gästar för tillfället, det här är deras smultronställen, så visa respekt.
Hur skulle du själv vilja att andra uppförde sig vid ditt eget smultronställe på hemmaplan? Skulle du vilja att andra taggade platsen och delade den i större forum?
Hur jobbar man lokalt med strategier, hur vill destinationen kanalisera besökarna och varför – ta reda på det innan du delar en plats med allmänheten. De som bor och lever på platsen är de som vet bäst vad som fungerar i just deras område.
Om du finner en fin plats – behåll den för dig själv. Visst, dela på Insta om det är viktigt, men geotagga inte, beskriv inte exakt vart platsen ligger eller hur man tar sig dit. Nämn vilket område du är i, men berätta inte i vilken vik, eller på vilken klippa. Låt platsen som är orörd få fortsätta vara ett smultronställe för de som bor i området, du är trots allt gäst hos någon annan.
Vad kan man göra om man jobbar i turistbranschen?
”Efter mina 25 år i turistbranschen…” fattar jag att det lockar besökare till destinationen om man lyfter fram ”orörda, oupptäckta smultronställen”… men det funkar bara ett litet tag, tills platsen inte längre är ”oupptäckt” och inte längre lika intressanta ens för turisterna. Ur ett hållbarhetsperspektiv vinner ingen på det i längden. Och på vägen har locals förlorat ett smultronställe.
Ja, men vi måste tjäna pengar, det gynnar hela bygden, säger nån. Nja, det där med måste köper jag inte, och gynnar är relativt. Turism ska utformas i dialog med lokalbefolkningen, inte bara av branschen, och bara av den här undersökningen kan man se att fyra av fem personer inte vill att deras smultronställen ska spridas. Så hur kommunicerar ni med era lokalinvånare?
Så vad göra istället? Lyft fram platser som redan är bekanta för allmänheten och i turistbroschyrer, många gånger har man också en infrastruktur där för ex sophantering och parkering – sånt man också behöver ta hänsyn till ur lokalt och regionalt perspektiv vartefter sevärdheter växer fram.
Kanalisera strömmarna av besökarna och gör det i dialog med locals, turismföretagare och offentlig sektor. Visst, ta fram och berätta om nya smultronställen om ni vill, men tänk igenom det innan, ha strukturen för det – tänk inte i första hand på snabba cash – utan låt era val styras av det bästa tänkbara valet för locals.
Om du exempelvis vill göra reklam för en skärgård – namnge den och visa bilder, men gå inte in på detaljnivå och namnge specifika öar eller vikar (om där inte finns verksamheter/infrastruktur osv förstås).
Och såklart informera om allemansrättens skyldigheter och berätta om hur man vistas i naturen med respekt för den och andra. Alla som på något sätt uppmanar till mer friluftsliv borde också uppmana hur man vistas i naturen på allemansrättens villkor.
Så på frågan – ska vi dela med oss av våra smultronställen blev svaret ett rungande: Nej!
Vad tänker du om det jag skriver här?