Ställningstagande

De som läst en rubrik och sen tyckt till utan att tänka till fick mig att skriva detta inlägg. Behöver förklara det ena och det andra efter dagens mediarus. Vad är det jag pratar om? Jo, för ett par dagar sedan blev jag kontaktad av P4 som ville veta mer om min syn som turismföretagare på hemester – jag kunde såklart inte låta bli att hylla den utifrån det personliga och företagsmässiga ställningstagande jag tagit. Att jag älskar hemester och svemester personligen, samt att vi kom in på att jag som företagare även valt att inte marknadsföra mig eller samarbeta med agenter overseas av klimatskäl. Reportern blev nyfiken och ville veta mer, jag berättare min version under drygt 30 min – som blev ett drygt 2 minuter kort inslag i radion – och dessutom ett tema för dagen i P4 där även andra turismorgan fick tycka till om flyg och turism. Inslaget sändes nationellt i Ekot.

Inslaget blev uppmärksammat – fick en mängd lyssningar och kommentarer, Aftonbladet och flera andra tidningar ringde upp och ville veta mer om mitt synsätt. Sen haglade kommentarerna in, via sociala medier och mail, de flesta positiva, andra ett försök till att vara konstruktiva och sedan ett par god dag-yxskaft. Och det är väl av den anledningen jag känner att jag vill förtydliga vissa saker.

Här är svar på några av de vanligaste frågorna och kommentarerna som mitt uttalade lett till, samt mina svar på dessa:

”Flyget står för 2% av världens totala utsläpp så ingen idé att ens bry sig”
Svar: Faktiskt 5% om man räknar på de utsläpp som görs på hög höjd. Enligt Parisavtalet ska varje svensk ha en klimatbudget på max 2 ton koldioxid per år – medan en flygresa till Medelhavet och tillbaka släpper ut ca 1 ton per person. I snitt släpper svensken ut 10-11 ton per person och år. Hur ska vi ändra vårt levnadssätt för att hålla oss under 2 ton?  Jag själv tänker att om jag ska försöka bidra till att uppnå Parisavtalet så vill jag lägga min koldioxidbudget på: Mat, värme och vård i första hand – nöjesresor kommer i sista hand. Detsamma gäller min yrkesroll – jag har arbetat med turism i över 20 år, detta är mitt sätt att dra mitt strå till stacken – att göra vad jag kan för att minska utsläppen både privat och i arbetet. Hur skulle du själv gjort? Fortsatt i blindo eller försökt göra det du kan?

”En kioskvältare för mitt eget företag – ett PR-trick”
Haha, I wish! Om du får en fråga av media och svarar på den – är det ett PR-trick? Nej. Jag har aldrig skyltat med detta ställningstagande jag tog för snart ett år sedan, jag har aldrig sagt det högt, aldrig skrivit om det i sociala medier, aldrig skickat en pressrelease om det. Det är bara något jag valt att göra, i det tysta, endast mina närmaste branschkollegor kände till det, och de som blivit nekade såklart. Det kom upp till ytan nu av en slump då en reporter frågade mig vad jag personligen tyckte om att fler valde att hemestra istället för att resa utomlands. Och nej – ingen kioskvältare – om jag förlorat 500 affärer har jag vunnit 1 – ungefär så ser fördelningen ut.

”Du bör inte uttala dig för det ger andra skuldkänslor”
Vänta lite… ska jag vara tyst och följa strömmen, för annars kan andra människor bli stötta? Wake up – vi lever i Sverige 2019. Skuldkänslor är bra, det är många gånger en del av en process i att bli en bättre människa. Det är mina egna skuldkänslor som fått mig att göra de val jag gjort idag, och jag tänkte inte dölja dem ifall att fler personer skulle råka bli ”drabbade” av detsamma.


”Om man vill gå i konkurs så visst!”
Lätt – alla dagar om att jag väljer en konkurs av mitt företag till fördel att mina barnbarn får en lika fin uppväxt i Sveriges natur som jag själv fick. Så jävla lätt – alla dagar! Men jag har redan en så bra grund av svenska turister som är min huvudsakliga målgrupp, att jag inte ser det som ett problem att jag inte kommer få många overseasbesök.

”Så resor hon själv med flyg, he, he, he….”
När reste jag senast med flyg? När fattade jag beslutet att förändra mina egna resvanor och att begränsa mitt företags samverkan med overseas companies? Titta på det först – innan du uttalar dig. Folk tittar på mina Instainlägg som gjordes för 4,5 år sedan och anser inte att jag är trovärdig för att jag flög då, även om jag sedan dess totalt ändrat mitt synsätt på turism och flygande. Men jag är inte ute efter att vara trovärdig för människor som inte vill lyssna oavsett vad som sägs – jag gör detta för att jag vill kunna se mina barn och barnbarn i ögonen resten av livet.
Se gammalt blogginlägg om detta här!
Tvärtom tror jag att det kan vara mer trovärdigt att höra min resa från vagabond till idag – jag är inte född trädkramare utan var en helt vanlig global vagabond vars passion var resor, det jag levde för och levde av – men jag ändrade mig totalt över ett par månader och ändrade både min livsstil och mitt arbetssätt. Av vissa anses jag därmed inte vara värd att lyssna på. Medan andra föredrar att lyssna på de som ändrat åsikt eftersom nog dessa sitter inne på flera vinklar och oftast är mer objektiva.  


”Det är diskriminering”
Nej. Att stänga ute individer skulle jag säga är diskriminerande – men om man lyssnade eller läste ordentligt kunde man höra att jag inte utesluter någon på plats – allt detta handlar bara om vart jag väljer att marknadsföra mig samt vilka agenter jag väljer att jobba med. Jag har alltså valt att inte marknadsföra mig till ex Asien och USA, inte heller har jag inlett samarbeten med turismbolag och agenter från far away/overseas.

”Flyget är inte den värsta boven”,
Nej inte om man ska se till att flygen står för 5% av de totala utsläppen – men om du kollar upp din egen koldioxidbudget och ser att resor kanske står för 50% av dina totala utsläpp, och att du ska minska dina utsläpp från nånstans mellan 10-15 ton ner till ynka 2 ton – för att uppfylla Parisavtalet som Sverige tecknade tillsammans med typ hela världen – menar du då att du kan göra det utan att minska nöjesresandet? En sån kalkyl ser jag mer än gärna – för tro mig, jag VILL resa och jag VILL jobba med resor – jag ser bara inte att det är möjligt utifrån den utmaning vi står inför de närmsta åren.
Man hör mig säga att flyget är värsta boven i inslaget, men man får det inte i sitt sammanhang – om vi svenskar tittar på vart vi lägger våra koldioxidutsläpp så skulle de flesta nog se att det är inom transport och resor. Om en turismföretagare tittar på sina koldioxidutsläpp så är det många gånger resorna till och från upplevelsen som ger de största utsläppen – framförallt för oss naturturismföretagare. Jag har sett siffror på andra turismföretagare där 50-70% av deras koldioxidutsläpp orsakas av besökarens resor till och från destinationen – för så får man också räkna, även om många väljer att inte göra det med argumentet ”vi kan ändå inte påverka de som reser hit”. Just det har triggat igång mig – för vi kan visst påverka vilka som reser hit. Vi behöver inte utesluta någon, men vi kan välja vart vi marknadsför oss och vi kan välja vilka agenter vi väljer att arbeta med och vi kan jobba stenhårt tillsammans inom branschen för att få besökaren att stanna längre.

Om jag själv slutat flyga?
Nej, jag tror inte det. Det vill jag också vara tydlig med. Men jag har gått från att flyga 3ggr per år till att flyga 1 gång vart femte år, och att när jag gör det så stannar jag längre, främjar lokal ekonomi, lär mig mer om kulturen och språket, lär känna invånare och bidrar till destinationens utveckling – det som är kärnan i att resa – det som många idag glömt bort eller inte vågat göra – istället väljer man all-inclusive och kryssningsfartyg. Men att resa på riktigt, det vill jag inte att någon slutar med, dock i lagom dos.

Det spelar ingen roll vad vi i Sverige gör.
Det råder det delade meningar om. Men jag vet för egen del att jag vill göra vad jag kan. Jag är totalt obekväm med att blunda och skylla på andra – något som däremot verkar passa en stor del av befolkningen. Vilken typ är du själv, hur tänker du själv kring klimatfrågan? Att du vill bidra med att göra det du kan, eller fortsätter du som vanligt med argumentet att det är upp till andra att ändra sig?
Om jag ser att jag med mycket enkla medel kan halvera mina egna koldioxidutsläpp och ändå behålla en god livskvalitet, kan jag då inte få göra det utan att bli kritiserad? Varför tar så många mitt egna privata beslut så personligt – jag har ju aldrig uppmanat någon annan att ändra sitt levnadssätt – men det är många som nu uppmanat mig att ändra mitt eget och häva min flygbegränsning.


Jag vet en massa saker som är minst lika dåliga som flyget.
OK, bra för dig. Men då undrar jag vad du gör för att förändra – eller nöjer du dig med att påpeka?

Jag flög till och från Grekland – är jag välkommen till er?
Med den inställningen har jag svårt att se att vi skulle ha det kul ihop. Vi välkomnar alla, men kan även vara öppna med att det vi erbjuder nog inte möter era förväntningar eller önskemål, och att då är det bättre att ni söker det ni söker hos någon annan.  

Ska svenska kungafamiljen inte heller få komma med internationella gäster?
Seriöst? Kanske den roligaste kommentaren. Ska jag ens svara på detta? Nån av er som har ett bra svar på detta för själv är jag mållös.

Länkar
Här är några länkar till sidor som inspirerat mig till att fatta de beslut jag gjort:
https://www.aalto.fi/en/department-of-design/15-degree-lifestyles
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/240574/240574.pdf
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/turismens-koldioxidutslapp-ar-fyra-ganger-storre-an-tidigare-berakningar
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/parisavtalet/
https://www.naturskyddsforeningen.se/flygfaq
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Flygets-klimatpaverkan/
https://www.naturskyddsforeningen.se/flyginfo
https://martinhedberg.se/


About Author

client-photo-1
woodsandwater

Comments

Leave a Reply